Jag måste bli bättre. Bättre på att acceptera, att bara för att jag vill så vill inte alla andra. Det är inte alltid så svårt som jag får det till, varför ska jag göra det så komplicerat när det är enkelt? Enkelt är bäst, så varför göra det svårt. Det är i de enklaste stunderna som jag är som lyckligast. En promenad i solen med Kasper, en kväll ute med mina vänner, en puss i nacken, en riktigt bra kram av en riktigt bra person. Alla småsaker i vardagen gör mig så himla lycklig och glad, det är de sakerna som gör att jag verkligen kan må bra just nu. För trots att jag har dåliga dagar, som idag, så vet jag att jag mår bra ändå. För alla har dåliga dagar när man vill stanna i sängen, dra täcket över huvudet och gråta hela dagen MEN det är då jag tänker på egentligen vilken tur jag har, att få ha sånna fina stunder i min vardag som jag har. Att jag har några speciella personer som lyser upp min vardag, som Kasper, som kan göra min dag genom att bara le eller ge mig en kram. Eller Sofia, som kan göra min dag genom att prata minnen med och skratta så som vi kan. Eller Elin, som jag alltid kan prata dialekter med, vara sådär otroligt töntig och skratta så att magen verkligen gör ont. Eller Linn, som jag alltid kan prata om hur jag känner med för hon kan känna igen sig i allt jag säger nästan, trots att vi är helt sjukt elaka mot varandra så är hon så himla bra. 
Alla människor som omger mig just nu är bra. Jag vet inte om det är för att det är sommar och vi ser fram emot hur mycket kul vi ska göra som det är såhär nu, men energin jag får just nu av dessa människor är enorm. Älskar denna känsla, det var ett tag sen jag kände den. Vill bara att skolan ska ta slut nu så vi kan påbörja sommaren.