Happ, hann gå två skoldagar innan halsontet kom som ett brev på posten efter midnattsloppet i lördags. Känns lagomt segt att börja läsåret med att vara hemma halva veckan, men som tur är gör vi inget vettigt den första veckan så jag får hoppas på att jag blir frisk till nästa vecka. Jag är, som de flesta runt om mig säkert förstår, väldigt extremt otroligt trött på att vara ständigt sjuk. Jag kan inte fysiskt anstränga mig utan att få halsont tre dagar efter i princip, det slutar oftast i att jag blir sängliggande med lite feber och en orkeslös kropp. MEN nu äntligen har jag fått en tid med en läkare som jag ska få prata med angående om det är akutellt att ta bort mina halsmandlar. Det enda som jag är nervös över är om det påverkar min sångröst?? Nu säger jag inte att jag har en Whitney Houston sångröst och den är inget speciellt att spara på egentligen då jag inte är så bra men den är ändå jag. Vi får iallafall se vad som händer, jag får helt enkelt avstå från att träna fram tills jag pratat med läkaren. 
   Det som är så otroligt tråkigt med att vara hemma med ont i halsen är att jag inte kan äta något alls. Jag lever i princip på soppor, och jag dricker yoghurt till frukost för det är det enda som går ner typ. Inte ens te är gott längre för det känns som att det bara gör ont att dricka varmt.. Blir också att känna mig otroligt ensam när jag är hemma såhär, för jag kan ju inte umgås med någon eftersom jag inte vet om min hals smittar. Jag vill inte heller smitta ner någon, typ Kasper som vill kunna träna och spela matcher, så då får jag ligga hemma i min ensamhet och kolla på serier, och inredningssidor. Haha, tycker så otroligt synd om mig själv just nu men det tycker jag faktiskt att jag får.

 

Nu ska jag gå och dricka lite yoghurt, hejdå.